Veolia utan egensvängningar och en drömlös retur med SJ

Hade premiärtur med Veolia i helgen. Enkel resa upp till Stockholm för 193 kronor. Billigt ja, men också en knapp timme längre resa. Var det värt det? Svaret är faktiskt – ja!

Snö i Norrland ... förlåt Stockho.m.

Kände mig riktigt nostalgisk när vi kom på tåget. Det var ju sådana tåg man hade på 1900-talet. Riktig kupé, höga trappsteg så man knappt kom på tåget med väskan och så. Visst är X2000 lättare att hoppa på, men det är något annat med dem som definitivt är fel. Jag har flera gånger suttit på X2000 när vagnen plötsligt börjar skaka och låta väldans mycket. Antingen hör man snart lokföraren som beklagar att farten nu måste sänkas eftersom det är något fel, eller så ber tågvärdarna passagerarna att byta vagn till någon som skakar mindre. Efter småsnack med personalen har jag fått en bild av att det handlar om bristande underhåll.

Så jo, det var faktiskt helt okey att åka en knapp timme till upp till Stockholm just för att tåget gick i lugn takt, inte hamnade i egensvängningar och jag inte mådde illa. Visserligen var vattnet fruset på en toa och tåget saknade serveringsvagn. Serveringsvagnen var på verkstan ”och jag tror att den är tillbaka när jag ser det” sa tågvärden.

Valentines Day - kö på NK i Stockholm.

Det var lätt surrealistiskt att komma till Stockholm. Hemma har trollhasseln blommat i två-tre veckor och snödropparna var på väg upp i förra veckan. I huvudstaden hade de precis hämtat sig efter ett stort snöoväder. Jag har halkat runt i Stockholm i tre dagar.

Inte mycket till turistande, mest möten och annat jobb. Hann i alla fall gå på NK och plåta kön till blomsterhandeln (det var ju Alla hjärtans dag i går). Och så gick jag på Café Milano www.cafemilano.se, en restaurang vid Kungsträdgården som jag varit på många gånger. Mysig miljö och bra mat.

Det här vad var jag drack. Tydliga tanniner, om jag får säga så.

Drack ett glas rött ur en flaska SuperToscana och tog en pasta innan jag äntrade sovvagnen hem till Malmö. Det är också något jag gillar. Att sova mig fram på resan. Proppar i öronen och ögonlapp så jag inte blir störd om någon tänder en lampa. Jag sov som en gris hela vägen hem.

Milou.

Vi bodde förresten hos några vänner som var nyinflyttade till Sverige och Stockholm. Av allt resande jag hört om måste jag säga att jag blev väldigt imponerad av hunden Milous tripp till Sverige. Liggandes i en fraktbur i sex timmar i ett bagageutrymme. Gissa hur kissnödig han var sen?

Fick agera turistrådgivare eftersom K:s syster kommer senare i månaden för några dagars svensksemester. Rekommenderade två passande favoriter mitt i vintern, nämligen Stadshusets guidade visning (det är klart man ska se var nobelbanketten hålls, därtill har de rätt ofta guidade visningar på engelska) samt Hallwylska palatset (detta ljuvliga museum). Däremot avrådde jag från besök på kungliga slottet. Orsaken var att jag rekat besöksdatumet och konstaterat att man inte fick se så mycket av representationsvåningarna just precis de aktuella dagarna. Men annars är ju inte slottet fel att se.

Här är länkarna:

www.stockholm.se/OmStockholm/Stadshuset/Guidade-visningar

www.hallwylskamuseet.se/default.asp?id=2137

www.royalcourt.se

www.royalcourt.se/kungligaslotten/kungligaslottet/slottet.4.187e1841020141a4c88000521.html

Vaknade i morse i Malmö och kom hem till en härlig frukost. De sista resterna av mitt snöiga Stockholmsbesök har ni här:

De sista snöresterna från en Stockholmstur.

Annonser

Om Lena Breitner

Frilansjournalist med intresse för kalla kriget och underrättelse- och säkerhetstjänsternas historia. Har varit med om att grunda Föreningen Sveriges öga och öra och skrivit uppslagsordet Stasi för NE. Har skrivit en bok om argentinsk tango. Fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia samt fil mag i litterärt skapande. Bor i Malmö.
Det här inlägget postades i Stockholm, Sverige. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Veolia utan egensvängningar och en drömlös retur med SJ

  1. Stig Palm skriver:

    Jag tackar för sightseeing tipsen! Bra att ha för framtida besök även om detta mesta setts förut.
    Gamla tåg? Visst, precis som gamla svenskbyggda bilar – tillverkade för nordiskt klimat och mekaniska strapatser. Minns min barndoms resor med dessa genuina tåg som alltid tycktes fungera i alla väder.
    Italienska tåg och spårvagnar är säkert bra i sydliga länder men här?
    Vi Göteborgare lider ständigt av dessa felköp och undrar vi varför? Misstänker i vanlig ordning – korruption.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s